Den andra auktoriseringslagen definierar en metod för att beräkna utsläpp av växthusgaser under hela livscykeln för förnybara bränslen från icke-biologiska källor. Metoden tar hänsyn till utsläpp av växthusgaser under hela bränslenas livscykel, inklusive utsläpp uppströms, utsläpp i samband med att man utvinner el från nätet, bearbetar och transporterar dessa bränslen till slutkonsumenten. Metoden klargör också sätt att samproducera utsläpp av växthusgaser från förnybar vätgas eller dess derivat i anläggningar som producerar fossila bränslen.
Europeiska kommissionen säger att RFNBO bara kommer att räknas mot EU:s mål för förnybar energi om det minskar utsläppen av växthusgaser med mer än 70 procent jämfört med fossila bränslen, samma som standarden för förnybar vätgas som tillämpas på biomassaproduktion.
Dessutom verkar en kompromiss ha nåtts om huruvida lågkolvätehalt (väte producerad med kärnkraft eller eventuellt från fossila bränslen som kan koldioxidavskiljas eller lagras) ska klassificeras som förnybar väte, med ett separat beslut om lågkolvätehalt senast i slutet av 2024, enligt kommissionens meddelande som bifogas auktorisationslagen. Enligt kommissionens förslag kommer EU senast den 31 december 2024 i sin bemyndigandeakt att ange sätt att bedöma minskningen av växthusgasutsläpp från koldioxidsnåla bränslen.
Publiceringstid: 21 februari 2023