I samband med en koldioxidneutral omställning har alla länder stora förhoppningar om vätgasenergi, i tron att vätgasenergi kommer att medföra stora förändringar inom industri, transport, bygg och andra områden, bidra till att justera energistrukturen och främja investeringar och sysselsättning.
Särskilt Europeiska unionen satsar stort på utvecklingen av vätgasenergi för att bli av med Rysslands energiberoende och minska koldioxidutsläppen från tung industri.
I juli 2020 lade EU fram en vätgasstrategi och tillkännagav inrättandet av en koalition för ren vätgasenergi. Hittills har 15 länder i Europeiska unionen inkluderat vätgas i sina ekonomiska återhämtningsplaner.
Efter konflikten mellan Ryssland och Ukraina har vätgasenergi blivit en viktig del av EU:s strategi för omvandling av energistrukturen.
I maj 2022 tillkännagav Europeiska unionen REPowerEU-planen för att försöka bli av med rysk energiimport, och vätgasenergi har fått större betydelse. Planen syftar till att producera 10 miljoner ton förnybar vätgas i EU och importera 10 miljoner ton förnybar vätgas till 2030. EU har också skapat en "europeisk vätgasbank" för att öka investeringarna på vätgasenergimarknaden.
Olika källor till vätgasenergi avgör dock vilken roll vätgasenergin spelar i avkarboniseringen. Om vätgasenergin fortfarande utvinns från fossila bränslen (som kol, naturgas etc.) kallas detta för "grå vätgas", det finns fortfarande ett stort koldioxidutsläpp.
Så det finns mycket hopp i att tillverka vätgas, även känt som grön vätgas, från förnybara källor.
För att uppmuntra företagsinvesteringar i grön vätgas har Europeiska unionen försökt förbättra regelverket och fastställa tekniska standarder för förnybar vätgas.
Den 20 maj 2022 publicerade Europeiska kommissionen ett utkast till mandat om förnybar vätgas, vilket orsakade omfattande kontroverser på grund av dess uttalande om principerna om extralititet, tidsmässig och geografisk relevans i produktionen av grön vätgas.
Det har gjorts en uppdatering om auktoriseringslagen. Den 13 februari antog Europeiska unionen (EU) två möjliggörande lagar som krävs enligt direktivet om förnybar energi (RED II) och föreslog detaljerade regler för att definiera vad som utgör förnybar vätgas i EU. Auktoriseringslagen specificerar tre typer av vätgas som kan räknas som förnybar energi, inklusive vätgas som genereras genom direktanslutning till nya generatorer för förnybar energi, vätgas som produceras från nätkraft i områden med mer än 90 procent förnybar energi och vätgas som produceras från nätkraft i områden med låga koldioxidutsläppsgränser efter att avtal om köp av förnybar energi har undertecknats.
Det innebär att EU tillåter att en del av den vätgas som produceras i kärnkraftssystem räknas in i EU:s mål för förnybar energi.
De två lagförslagen, som är en del av EU:s breda regelverk för vätgas, kommer att säkerställa att alla "förnybara flytande och gasformiga transportbränslen av abiotiskt ursprung", eller RFNBO, produceras från förnybar elektricitet.
Samtidigt kommer de att ge vätgasproducenter och investerare rättslig säkerhet om att deras vätgas kan säljas och handlas som ”förnybar vätgas” inom EU.
Publiceringstid: 21 februari 2023